SeniorNet Sweden

Det har hänt mycket sedan starten av SeniorNet Sweden 1997. Här är några subjektiva minnen från det första året Om SeniorNet Sweden - hur det började. .     Lidingö i mars 2007 .     ViviAnn Lundeberg

.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

- Bakgrund - hur SeniorNet började
- Årsmöte 11 mars 1997
- Syfte och stadgar
- Organisation, styrelse och kansli
- Om webbsidorna - den elektroniska mötesplatsen
- Om klubbarna - de fysiska mötesplatserna
- Om kurser och introduktion
- Utveckling av läromedel och metoder
- Krav på användarvänlighet
- Projekt de första åren
- Medlemmar i SeniorNet
- Marknadsföring, publicitet och PR
- Samarbete med liknande organisationer
- Verksamhet och ekonomi

Bilagor
Mitt Galleri – några personliga presentationer
SeniorNets hjälpande hand
seniornet.se – den första hemsidan 1997
DatorBiten – start 1997
Berättelsen om SEBs digipass
Datorpaketet för seniorer 1998

Bakgrund - hur det började

SeniorNet Sweden bildades den 11 mars 1997 vid det första årsmötet. Förberedelserna hade pågått några månader, sedan hösten 1996: en interimsstyrelse hade tagit fram stadgeförslag och presentations-material, den första klubben var i startgroparna och en provisorisk webbplats producerad. Och intresset var stort, både bland medier och - viktigast - bland seniorer.

Sedan dess har mycket hänt, SeniorNet Sweden har växt och förändrats på flera sätt. Därför vill jag skriva ner en kort berättelse om den första tiden, något om människor och aktiviteter, om visioner, planer och tankar. om vad vi planerade och gjorde. Det blir förstås en subjektiv historia, helt ur min synvinkel som första ordförande och en av grundarna.

Naturligtvis börjar jag med att presentera medlem nr 1: Marta Sandén.

Marta Sandén var startmotor för SeniorNet Sweden, interimsordförande och sedermera generalsekreterare (t.o.m 1999). Utan hennes idéer, kunskaper om IT-världen och om marknadsföring hade det inte blivit något... Dessutom var hennes entusiasm smittsam även på departement och i företag.

Från USA fick Marta vetskap om SeniorNet, en ideell organisation som ordnade utbildning i datorkunskap för äldre. Hon besökte SeniorNet:s grundare Mary Furlong sommaren 1996 och kom hem med tanken att göra något liknande i Sverige. Marta presenterade idén inom ITKommissionen, där hon var sekreterare. ITK gav henne i uppdrag att undersöka intresset för IT-kunskap hos svenska seniorer. Hon letade upp ett antal kompetenta seniorer och kallade samman en grupp som diskuterade frågan och därefter grundade SeniorNet Sweden. Marta kunde på deltid arbeta med den nya föreningen, vilket var helt avgörande för SeniorNets framtid.

Här är "ITKommissionens Expertgrupp", grundare av SeniorNet Sweden. Flera arbetsgrupper formulerade tankarna kring SeniorNet Sweden - mål och verksamheter - och utarbetade det stadgeförslag som antogs av första årsmötet. En del av grundarna tog på sig olika uppgifter inom SeniorNet:s verksamhetsområden. Vi kommer att möta några av dem i det följande.

Redan innan det första årsmötet pågick alltså en intensiv verksamhet. Både visionärt tankearbete och praktisk planering för presentation och PR. Det gällde ju att formulera syfte, mål och yttre ramar för nätverket - och även om vi som jobbade med det föreföll vara rätt så överens om vad vi tyckte, så var det ett finlir för att komma fram till något riktigt bra.

Syfte och stadgar

Jag vill gärna börja historien med att titta på stadgarna.

Stadgarna är viktiga
Min syn på stadgar är att de ska vara så kortfattade som möjligt och bara innehålla de mest väsentliga frågorna. För en ideell förening är det särskilt önskvärt att detaljparagrafer inte binder verksamheten och hindrar utvecklingen.

När jag ändå hävdar att stadgarna är mycket viktiga är det inte de formella paragraferna som jag tänker på i första hand, utan verksamhetsparagrafen.
Svar på frågan: Vad är det SeniorNet Sweden vill göra?
Så här skrev vi 1997 i stadgarnas §3:

SeniorNet Sweden ska verka inom IT-området för äldre personers behov genom att bland annat arbeta för

• att skapa fysiska och elektroniska mötesplatser
• att anordna utbildning för seniorer för att underlätta deras utnyttjande av tjänster och andra aktiviteter på Internet
• att utveckla läromedel och hjälpmedel
• att ställa krav på att elektronisk utrustning, information och service i samhället anpassas för ökad användarvänlighet och säkerhet
• att uppmuntra till ett brett deltagande i SeniorNet Sweden för att förebygga social isolering och knyta nya kontakter mellan äldre och yngre generationer
• att stimulera till samverkan mellan liknande intresseorganisationer i Sverige och andra länder
  

Organisation, styrelse och kansli

Vad kunde vi då göra under de första åren? Ja, det var faktiskt en hel del.

Vi som arbetade vid kansliet var Marta Sandén (generalsekreterare på deltid som sekreterare vid IT-kommissionen), Karin Åkerblom (alltiallo på kansliet, delvis timarvoderad) och ViviAnn Lundeberg (arbetande ordförande, ej arvode). Så småningom kom flera frivilliga medlemmar som gjorde insatser på kansliet, såsom utskick och liknande.

Karin Åkerblom var medlemssekreterare och hade täta kontakter med medlemmarna, speciellt dem som ville bilda klubb. Hon höll också i den utåtriktade verksamheten med introduktionskurser och utveckling av undervisningsmetoder.

Vid det första årsmötet valdes denna styrelse: Monica Boëthius, Bengt Borgström, Britt-Marie Bystedt, Stig Hagström, Madeleine von Heland, ViviAnn Lundeberg (ordf), Tomas Ohlin (sekr), Owe Rydell (vice ordf), Herbert Söderström, Lena Wennberg (kassör).

Styrelsen fungerade i huvudsak som diskussionsforum men också med vissa arbetsuppgifter- Owe Rydell (vice ordförande) och Tomas Ohlin (sekreterare) utgjorde styrelsens arbetsutskott tillsammans med ordförande och kansli. Lena Wennberg (kassör) medverkade med synpunkter på budget och kontakter med tilltänkta sponsorer.

ITKommissionen stödde SeniorNet den första tiden genom dels generalsekreteraren Marta Sandéns mångskiftande arbetsuppgifter, dels praktiskt och ekonomiskt stöd i form av möteslokal, telefon och porto samt kopiering mm. Vi kände stödet från såväl ITK:s vd Anne-Marie Nilsson som övrig personal - trots att det egentligen inte fanns plats för oss där.
Lokalfrågan kunde dock lösas provisoriskt sommaren 1997 genom att kansliet fritt kunde disponera ett kontorsrum som ViviAnn för sin konsultverksamhet hyrde på Qnutpunkten på Östermalmsgatan. Där var trångt men trivsamt. Flyttning till egna, större lokaler blev aktuell året därpå.

Om webbsidorna - den elektroniska mötesplatsen

Nätverket består av individuella medlemmar i föreningen, alltifrån rena IT-nybörjare till kunniga datoranvändare som kan mycket - och vill dela med sig av sin kunskap.
En viktig ingrediens är ett medlemsregister som medel för medlemmarna att kontakta varandra på grundval av intressen.

Webbplatsen är tänkt att vara en oas för oss äldre mittibland alla ungdomsinriktade webbplatser (som var helt dominerande under slutet av 1990-talet). Webbplatsen ska vara öppen för skrivande seniorer som söker en publik och för diskussioner och rådgivning inom många olika områden.

På den första, enkla webbplatsen fick diskussionerna ta form i en vanlig gästbok. Ytterligare en gästbok kallde jag "DatorBiten" med tanken att starta diskussioner om diverse datorbekymmer. Det är en av hörnstenarna i SeniorNet redan från början: att seniorer kan lära av varandra = "äldre lär äldre".

Webbsidorna öppnades till första årsmötet (11/3). Det var enkla sidor, ingen inloggning eller liknande. Det var jag som ordförande som gjorde den första omgången sidor, med tillägg allteftersom, nästan varje dag. Senare anlitades en journalist (Per Gustavsson) för nyhetssidor och för det planerade tryckta nyhetsbladet SeniorNetNytt.

Webbinnehållet var begränsat. Stadgar, styrelse, kansli mm fanns med, gästbok, länkar och diverse medverkan från medlemmar. Alla inlägg lades in manuellt, inkl gästboken (flera om dagen i maj).
Gästboken var en av de första webbsidorna. Bland de första inläggen var följande (21/5): Hej. Toppeninitiativ detta med seniornet, som komplement till cyberspace med mera som väl riktar sig till de yngre. Det är ett tag sedan jag hittade seniornet, så jag harhunnit tipsa ett par netsurfare (typ äldre), varav en är en dam, om att vi finns på nätet.
Fortsätt med seniornet, det kan bli en stadig punkt i tillvaron.
Mvh Folke
Folke.Karlsson @ abc.se

DatorBiten kom lite senare (juni), för att det skulle gå att diskutera problem m.m om datorer, program, modem och Internetuppkopplingar bland seniorer på nätet. Därför dubblerades Gästboken genom en ny brevsida, kallad DatorBiten. Frågor och svar välkomnades.

Läsbart hette en sida med bidrag från SeniorNet-medlemmar. En hel del av SeniorNets medlemmar har ju litterära, dramatiska eller andra konstnärliga talanger, och vi ville presentera några av dem på våra webbsidor. Den första var Sigward Nilsson som skickade till oss sin nyutkomna diktbok, och vi lade ut ett par av hans dikter ur boken, och från journalisten Birgitta Lindén fick vi en skildring av hennes första steg som pensionär och in i IT-världen.

Nyttiga länkar kallade vi en av SeniorNets webbsidor med några länkar till svenska sidor som kunde vara intressanta att fortsätta på. Och en kort beskrivning av vad man hittar där. Länkarna gick till sökverktyg, kulturarrangemang, museer, kommuner och länsstyrelser, mat, hälsa, böcker och tidningar. Det var bara att klicka vidare!

Om klubbarna - de fysiska mötesplatserna

De lokala nätverken - klubbarna - satte igång väldigt snart med utbildning och social samvaro i olika proportioner. Klubben i Saltsjöbaden stod redan i startgroparna och invigdes av kommunikationsminister Inez Uusmann den 8 april 1997. Till invigningen hade Marta Sandén ordnat med en dator med nätanslutning och webbkamera så att vi kunde demonstrera detta nya sätt att kommunicera.

Den första lokala klubben bildades alltså i Saltsjöbaden. Flera klubbar kom snabbt efter, och klubbarna fick sina särpräglade inriktningar alltefter medlemmarnas lokala önskemål.

Intresset blev snabbt stort för det svenska Seniornätet. Många kontaktade föreningens kansli för att få kontakt med andra intresserade. Man ville gå samman för att forma studiecirklar, ordna kurser och så småningom starta nya SeniorNet-klubbar, och kansliet (Karin Åkerblom) förmedlade kontakter mellan medlemmarna. Vi reste också till platser som höll på att starta klubbar. Och vi arbetade ut ett rådgivningsmaterial som kunde skickas ut - "att starta en SeniorNet-klubb".

För att underlätta och stimulera bildandet av klubbar beslutade styrelsen att ge ett bidrag vid bildandet av en klubb. Det första året skulle hela intäkten från den nybildade klubbens medlemmar utbetalas till klubben.

I Stockholmstrakten fanns ett antal intresserade SeniorNet-medlemmar på Östermalm (15/5) och Södermalm (möte 26/5 i Björns Trädgård), i Danderyd, Täby, Lidingö, Sollentuna, Enskede mm - medlemmar som gärna vill ha information, vara med på kurser och bilda en klubb.
Vi fick under våren 1997 intresseförfrågan från bland annat Båstad, Enköping (21/5), Göteborg, Landskrona, Ludvika, Malmö, Nyköping, Uppsala, Vadstena, Örebro.
På en webbsida satte vi upp en "postlåda" till personer på olika håll i landet som ville vara med och arbeta för att utvidga Seniornätverket.

Om kurser och introduktion

I samverkan med några klubbar och enskilda medlemmar genomfördes redan det första året ett stort antal korta introduktionskurser för att få seniorer att "pröva på" att surfa på nätet.
Tillsammans med vice ordföranden Owe Rydell höll Karin i utbildningsprogrammet.
SeniorNet utarbetade en metod för utbildning av seniorer, som fungerade bra. Vi inbjöd medlemmar och intresserade seniorer till introduktionsträffar, som på ett lätt sätt gav en inblick i Internet-världen och gav seniorer möjlighet att prova på Internet själva (det som vi sedan kallade SeniorSurf).
Dessa öppna hus på olika håll resulterade inte sällan i anordnande av klubbar. Efterfrågan på kurser i datakunskap för seniorer blev snabbt stor. SeniorNet Sweden samarbetade med olika organisationer och uppmuntrade starten av studiecirklar och klubbverksamhet med aktiva seniorer. Som ett led i det arbetet berättade vi på webben om diverse IT-arrangemang som gjordes runt om i hela Sverige för seniorer.
Några exempel på samarbetspartners (till en början mest i Stockholm) är Telemuseum (21/5), bibliotek (Lidingö 3/4), studiefrämjandet (4/4) , pensionärsorganisationer.(PRO Gysinge 13/5), IT-kaféer (Aswellas (7/5), Ask&Embla (9/6), SeniorITa-projektet (med KvinnorKan, bidrag 15/5) mm.

Owe Rydell berättar om IT vid en introduktionsträff på Telemuseum. Genast efter den första genomgången får seniorerna sätta sig vid en dator och pröva på själva att surfa. Frivilliga SeniorNet-medlemmar hjälper till med att komma igång.

Utveckling av läromedel och metoder

För introduktionskurserna utvecklade vi underhand en metod och teknik för undervisning av äldre.
Basen i metoden var att efter en kort introduktion av begreppen kring IT-frågor låta deltagarna själva pröva på att surfa på Internet. Detta var annorlunda mot de vanliga kurser som utgick från att lära in en grund om datorer och sedan en rad program, som i första hand kunde behövas i arbetslivet. Introduktionen fungerade mycket ofta som en puff att gå vidare, när senioren såg nyttan och glädjen med att komma loss på nätet.
Vi utarbetade själva undervisningamaterial (bla Owe Rydell och Karin Åkerblom), och hoppades få medel att göra eget proffsigt material; men det lyckades inte då.

Vi sökte också pengar för att kunna utveckla metoden, och för att sprida den. En projektbidrag från KK-stiftelsen (7/5) och senare ett EU-projekt var länkar i den kedjan. (Läs mer om projekt)

Ett viktigt projekt var att diskutera utbildningsfrågor bland seniorhandledare, bland annat vid en tvådagars medlemskonferens som SeniorNet ordnade på Telias konferensanläggning i Nynäshamn. Dit kom ca 25 intresserade seniorer från hela landet (kost och logi samt konferenskostnader subventionerades av Telia och SeniorNet). Vi lärde känna varandra och utbytte tankar och erfarenheter om hur vi skulle arbeta inom SeniorNet. Dessutom hade vi rysligt roligt!

     

Krav på användarvänlighet

Projektet SeniorDator.
Vi började redan tidigt att diskutera möjligheten att komponera ett bra, säkert och prisvärt senior-datorpaket. Garanti och support var viktiga hörnstenar, och mycket arbete lades på att få en supportorganisation av frivilliga seniorer. En sådant seniordatorpaket togs fram under 1998 i samarbete me HP och DGC. Försäljningsesultatet var inte så bra som vi hade hoppats. Möjligen var vi litet tidigt ute med erbjudandet. Dessutom hade SeniorNet inte resurser för marknadsföring av seniordatorpaketet. Det var synd, för det var ett bra och tryggt köp för nystartande seniorer.

SeniorNet inbjöds att medverka i april 1998 vid ett symposium på Ingeniörsvetenskapsakademien med titeln "Tillgänglighet för alla - IVAs Drottningsymposion". I avsnittet "Tillgänglighet i hemmet och på fritiden" berättade ViviAnn Lundeberg om SeniorNets sätt att arbeta.

En IT-konferens för seniorer ordnades av Saltsjöbadsklubben och Nacka kommun i maj 1998.

Projekt de första åren

En rad projekt initierades under de första åren. Bidrag söktes på olika håll. Projektbidragen innebar att SeniorNet med täckande av kostnaderna kunde genomföra eller påbörja aktiviteter i linje med visionen om verksamheter.

De kontakter mellan oss äldre och yngre generationer som vi hoppades på diskuterades med forskningsfolk (Pernilla Rydmark, maj), och blev så småningom till projektet Seniorer i skolan.

Medlemmar i SeniorNet

Kontakter med medlemmarna var mycket viktig. Karin Åkerblom var medlemssekreterare. Många ringde och frågade om allt möjligt, och hon var ständigt hjälpsam och vänlig. Förfrågningar från både enskilda och organisationer gällde ofta att ordna Öppet Hus med introduktionsmöten och att få hjälp med att starta klubbar.
Vi utarbetade en gul folder (10-22/5) med information om SeniorNets verksamhet och om nyttan att vara med ("Vad får du som medlem" Karin Åkerblom 10/5). Genom foldern kunde man också anmäla intresse för medlemskap. En hel del medlemsanmälningar kom också via nätet (27/5). Uppgifterna lades in i ett medlemsregister, som vi hoppades kunna utveckla med en sökfunktion - på sikt...

Marknadsföring, publicitet och PR

Publicitet och PR genom press och andra medier var en viktig del i marknadsföringen av SeniorNet. Marta Sandén var en skicklig PR-kvinna, som gav bra underlag till journalister, vilket skapade god publicitet genom många intervjuer i olika medier (tex DN, P4, SEB Datatidning maj). Den gula foldern användes flitigt för utskick och för kontakt med andra organisationer (Pensionärsuniversitetet 4/3), på mässor mm (IT-mässa 27/5). Nyhetsbladet SeniorNetNytt (utkast 11/5) delades ut vid träffar och möten. Det riktades dels till seniorer som redan var medlemmar och dels som information för att skaffa nya medlemmar.

Samarbete med liknande organisationer

Idén till SeniorNet Sweden kom från USA (genom Marta Sandén hösten 1996) och vi hade viss kontakt med grundaren av Seniornet.org, Mary Furlong. I övrigt fanns inte flera sådana organisationer ännu kring 1997.

Verksamhet och ekonomi

SeniorNet Sweden hade högtflygande planer och många aktiviteter och verksamheter på gång redan från början, även om första årets målsättning var ganska så blygsam.

Så här såg förslaget ut som lades fram på våren i den första styrelsen:

Årsberättelse 1997

Årsberättelsen innehåller en utförlig sammanställning av verksamheter och aktiviteter under den första tiden liksom en ekonomisk rapport. Budgeten låg på ca 960.000 kr för de första åren.

"Mitt SeniorNet"

        ViviAnn Lundeberg