LUNDEBERGSKA SLÄKTRESAN
lördagen den 12 maj 2001
![]() |
Det kom en inbjudan att vara med på en släktträff - i form av en bussresa - med släkten Lundeberg.
Resan skulle gå till gamla trakter i Gästrikland, där Lundebergarna har sina rötter: Forsbacka, Högbo och Valbo, Oslättfors och Gävle. Resan ordnades av Wille Lundeberg på Orrsätra gård (hans dotter Lotta gjorde inbjudan). Och det blev en rågad busslast som följde med på denna lyckade rundtur.
Här är en berättelse om något av vad vi fick se och höra. |
Klockan halv åtta på lördagsmorgonen kom bussen från Nykvarn till Stockholm, och där blev den praktiskt taget fullsatt. Det var tur att några hade valt att köra egna bilar. Efter upplockande av några personer i Uppsala satte vi fart mot Gävle, där Brittgården var första resmålet.
Brittgården byggdes av August Lundeberg. Det var ett präktigt hus, och en hel del fanns kvar från gamla tider. Och några mindes hur det var på den tiden. Men det var förstås också förändrat sedan dess: nu var byggnaden en Hemgård, med plats för människor och aktiviteter.
| Om Brittgården August Lundeberg (1849-1945) var son till Johan Ulrik August ("Gubben Grå"), och yngre bror till Christian. Mot slutet av 1800-talet var August förvaltare vid Oslättsfors bruk, där hans familj också bodde. Herrgården låg i utkanten av Hille socken, och vintertid var det inte alltid lätt att ta sig in till staden. Kring sekelskiftet beslöts att man skulle bygga eget hus i Gävle, bland annat för att barnen skulle få högre skolutbildning där. 1903 i november flyttade brukspatron August och hans hustru Brita in tillsammans med sina sju barn (Else, Filip, Knut, Birger, Lars, Maria och Britt) och med kokerska, husa och barnjungfru. Man hade fått en magnifik bostad i Brittgården.
|
Under pausen vid Brittgården plockade arrangörerna fram frukt, juice och mineralvatten, vilket uppskattades. Men kaffet fick anstå till nästa anhalt, Oslättfors, där vi fick goda smörgåsar och efterlängtat kaffe.
Oslättfors herrgård var August Lundebergs hem, innan han byggde sig Brittgården utanför Gävle.
Oslättfors är fortfarande ett aktivt samhälle, där bruksgatans radhus alla är bebodda, och man lockar besökande till kyrkan och ordnar mat och logi för olika arrangemang i gamla inspektorsbostaden invid brukskontoret.
|
Om Oslättfors bruk Järnbruket grundades 1697 och drevs fram till 1880-talet. Spik och andra smidda järnvaror var länge viktiga produkter härifrån. Efter nedläggningen blev jord- och skogsbruk huvudnäring. I dag arbetar många Oslättforsbor i Gävle. Bruksgatan med arbetarbostäder, smedja, brygghus, kvarn och andra ekonomi-byggnader är väl bevarade. Bruksherrgården har tyvärr brunnit ned. Den fina kyrkan från 1796 ligger alldeles invid strandkanten. Här finns också en f d inspektorsbostad (Kyrklängan) med ett litet kontorsmuseum inrymt i det gamla brukskontoret.
|
Vi fick höra om brukets historia och de bevarade byggnaderna. Wille står på brukskontorets trappa bredvid guiden.
Och så tittade vi in i det lilla intressanta museet i brukskontoret, med skrivpulpeter och räkenskapsböcker som förts med sirlig bläckskrift.
Birgitta Lundeberg (gift med Göran) berättade för sonsonen Viktor.
Anita Myrberg (f Lundeberg, dotter till Kjell) var intresserad liksom maken Ulf med sonen Felix.
Släktingarna stod tätt på gårdsplanen.

Yngste Erik, sonsonsonsonsonson till "Gubben Grå" - Eriks far Jonas - farfar Kjell
och mamma Ami - farmor Marianne - storasyster Amanda

Vi vandrade alla längs den vackra bruksgatan till kyrkan, som låg på en udde och speglades i vattnet. Vi fick lyssna till den fina orgeln och till berättelser om aktiviteter i bygden och i kyrkan.
Något försenade kom vi till Forsbacka, där värdshuset väntade med lunchen - och vi lät oss väl smaka, så vi fick förnyad kraft att vandra runt på en mycket intressant guidad tur.
Forsbacka är ett industriminnemärke, och de gamla byggnaderna med ugnar med mera finns kvar. En del av utrymmena används för lokala företag och konstnärer.

![]() |
![]() |
|
Om Forsbacka I Forsbacka har det funnits järnhantering sedan 1500-talet. Under 1700-talet köpte Johan Magnus af Nordin bruket som han drev mycket framgångsrikt. Forsbacka var ett av Gästriklands främsta bruk. Under 1800-talets industrialisering växte Forsbacka ytterligare, och 1870 bildades Forsbacka Jernverks AB med hjälp av familjerna Lundeberg, Fogelmarck, Elfbrink i Mackmyra och Söderhjelm i Tolvfors. Johan Ulrik August blev vd och hans äldste son Christian utsågs till disponent. Bruket blev en storindustri, som under 1940-talet hade närmare 1000 anställda. Masugnarna var i drift till 1953 och valsverket stängdes 1981. Kvar står nu ett väldigt industriminne. Restaureringen av Forsbacka bruk belönades 1998 med Europa Nostra-priset för föredömlig byggnadsvård. Intill industriområdet ligger bruksparken och herrgården från 1777, numera ombyggd till moderna lägenheter. Även orangeri, kägelbana, grindstuga, brukskontor och arbetarbostäder är bevarade.
Johan Ulrik August Lundeberg, Gubben Grå (1810-1885). Brukspatronerna August och Christian Lundeberg omgivna av sina ledande tjänstemän i Forsbacka 1881. (Bilden hämtad ur Bo G Halls C-uppsats "Christian Lundeberg som brukspatron") Läs mer om Forsbacka: www.forsbackabruk.com www.jarnriket.com |
| Återfärden gick via Valbo kyrka, där vi bland annat tittade på gravstenar.
Där finns en sten över prosten Zacharias Lundeberg (1828-1898), som Jan-Erik hittat tidigare och undrat över. Men ingen tycktes känna till honom, i alla fall ingen i bussen. Vem var Zacharias - någon som vet? Jodå - i februari 2002 kom ett mail från Jan Lundeberg, som släktforskat. Johan Petter L (*1767) hade (minst) tre söner: Per Gustaf (*1803) samt ovannämnda Johan Ulrik August och Knut Wilhelm. Zacharias var son till Per Gustaf, således kusin till Christian L och även till Jans farfarsfar Gustav Jacob L (*1825). |
![]() |
Därefter fortsatte vi mot Laxön, där vi åt en sen middag - på lax, vad annars?
Mätta och mycket nöjda kom vi hem framemot midnatt.
Augusti 2001, rev 20 feb 2002 / ViviAnn Lundeberg / www.sofia.se
Se även stamtavla - provtabeller.