"Social trygghet i framtidens EU"
Den 16 mars 2004 höll Lotta Westerhäll, professor i offentlig rätt vid Göteborgs universitet, ett seminarium om social trygghet i EU. Hon började med att tala om hur de olika välfärdsmodellerna i Europa har utvecklats. Grunden till dagens moderna välfärdsstater lades när de första socialförsäkringarna infördes under den tyske kanslern Otto von Bismarck under 1880-talet. Under de följande årtiondena följde i stort sett alla stater i Europa efter. Under mellan-krigstiden och efter andra världskriget utvecklades de europeiska systemen ytterligare och kom att omfatta större delen av befolkningen. Det blev samtidigt allt tydligare att olika länder valde delvis skilda vägar. 1948 presenterades den s k Beveridgeplanen i Storbritannien. En bärande idé i denna plan var att staten själv skulle ta över produktionen av sociala tjänster för att garantera medborgarna likvärdig kvalitet på lika villkor. Planen fick genomslag inte bara i Storbritannien, även i de nordiska länderna och i delar av södra Europa. Andra länder, främst på den europeiska kontinenten, följde även fortsättningsvis Bismarckmodellen vilket innebar att välfärdssystemen i Europa kom att utvecklas i olika riktning.

Romfördraget innehöll inga bestämmelser om en harmonisering av de sociala trygghetssystemen eftersom Tyskland ursprungligen motsatte sig en sådan. Frankrike drev på en harmonisering men lyckades inte få igenom det. Huvud-ansvaret för socialförsäkringssystemen ligger fortfarande på de enskilda medlemsstaterna. Den harmonisering som finns på EU-nivå syftar framförallt till att undvika att skillnader i systemen utgör hinder för den fria rörligheten. De sociala rättigheterna för migrerande arbetskraft får inte äventyras. Dessa tillförsäkras bl a genom de mycket viktiga förordningarna 1612/68 och 1408/71. Den sociala dimensionen inom EU stärktes under slutet av åttiotalet i och med Enhetsakten, den sociala stadgan och det sociala protokollet. Dessa tillsammans med överenskommelser mellan medlemsländerna utgör en del av EG-rätten. Detta innebär att EG-domstolen har rätt och skyldighet att avgöra vissa tvister inom socialförsäkringsområdet. Exempelvis har EG-domstolen fastslagit att män och kvinnor ska ha samma anställningsförmåner vilket har kommit att påverka medlemsländernas pensionsålder. Den Europeiska socialfonden har anslagit stora belopp till framförallt Sydeuropa för att förbättra förhållandena för äldre, handikappade samt barn och ungdomar.

När det gäller de aktuella och framtida utmaningarna har försäkringssystemen blivit mer restriktiva inom EU. Samtidigt innebär arbetslösheten och den demografiska situationen att en allt ökande andel av EU-ländernas BNP går till social trygghet. Trygghetssystemen har, enligt Lotta Westerhäll, blivit mer komplicerade. Förutsägbarheten har minskat. Det finns ett ökat behov av individuellt baserade bidrag. Legitimiteten har tunnats ut och solidariteten ifrågasatts vilket inte minst den pågående debatten om övergångsregler för de nya EU-länderna visar. Vi måste också börja se över utformningen av regelverken så att de överensstämmer med dagens situation inte minst på den nya arbetsmarknaden med det ökade inslaget av deltidsanställningar och tidsbegränsade arbeten. Dagens socialförsäkringssystem är uppbyggda enligt normen "heltidsarbetande man".

/ Loulou Wallman

Kvinnorna och jämställdheten i Österrike var rubriken den 1 mars.
Vår gäst var Judith Cerwenka, jämställdhetsansvarig i förbundsdelstaten Steirmark. Hon är också ansvarig bland annat för de EU-projekt som pågår i regionen för att förbättra arbetsmöjligheterna för arbetslösa kvinnor.
Judith Cerwenka arbetar inom Frauenstiftung med olika former av stöd, kurser, och mentorskap för kvinnor i regionen. I EU-samarbetet arbetar Judith med genomförande av "Gender mainstreaming".
Ett utmärkt tillfälle att få veta mer om vad som händer med kvinnofrågorna i ett annat EU-land.

"Europeisk säkerhetspolitik"

Försvarsminister Leni Björklund
medverkade vid seminariet den 18 februari över bland annat följande frågor:
Vad betyder EU för Sveriges säkerhetspolitik? Vilken roll har Sverige i EU:s försvar? Vad innebär EU-konventets förslag till europeiskt fördrag för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken?
Hur ser regeringen på förslaget? Hur kommer EU:s militära och civila krishanteringsförmåga att utvecklas?

"Sverige efter Euro-omröstningen"

Kristina Persson gästade SKEN den 26 januari 2004 för att tala om EMU - efter omröstningen. Ett trettiotal intresserade hade samlats i Landstingsförbundets hus.

Kristina började med att tacka för att ha fått möjligheten att ta upp frågan igen, trots att luften gått ur debatten. Hon efterlyste kritisk analys och uppföljande diskussion av omröstningsresultatet.

Hennes egen analys började redan efter EU-omröstningen, då ja-rörelsen lade ner medan nej-rörelsen fortsatte arbetet. Diskussionen om EU har därefter mest handlat om krångel och fusk. Resultatet av omröstningen kan läsas som ett nej till hur samhället utvecklats de senaste åren.

Kristina fortsatte med en analys av de ekonomiska effekterna av resultatet. Hon pekade på de små positiva effekter som kunnat avläsas i ekonomin som ett resultat av att avgörandet av frågan skingrat osäkerheten kring den. Däremot finns långsiktiga effekter, däribland en lägre investeringsvilja, en sårbar krona och svårigheter för små- och medelstora företag, som hon trodde skulle få negativ betydelse för Sveriges ekonomi. Men opinionen och den politiska bilden kan svänga, och Sverige kan i teorin gå med om några år.

Många ville vara med i diskussionen som spände över omröstningskampanjen, utvidgningen, stabilitetspakten, europatanken, ny omröstning och mycket mer. Men som det brukar bli på SKEN:s seminarier så fick klockan sätta stopp för diskussionen, för den här gången…
/ Ylva

Begreppet FEDERALISM

Med anledning av EUkonventets förslag till ny konstitution anordnade Svenska Kvinnors EuropaNätverk den 3 november ett seminarium om begreppet FEDERALISM som leddes av Kaj Fölster

Federalism är ett av demokratins grundbegrepp. Det förvanskas lätt i den aktuella politiska diskussionen. Kaj diskuterade federalismens betingelser med historiska och samtida exempel samt med jämställdhetsaspekter.
Kajs engagemang i såväl kvinno- som internationella frågor och hennes perspektiv såväl från Tyskland som Sverige resulterade i ett inspirerade seminarium.

European Women's Meeting

Lördagen den 20 september 2003 inbjöd Stiftelsen Mälardalens Kvinnolobby i samarbete med Länsstyrelsen i Västmanlands län till mötesplats/ seminarium om framtidens Europa med workshops om kvinnors hälsa, jämställdhet och medinflytande i europasamarbetet .
Programmet ägde rum i anslutning till "Polen.nu-2003", Sverigeåret i Polens Utrikespolitik.
I workshops deltog gäster från vänregionerna och medverkar samarbetspartners i Union of Democratic Women, Nedre Schlesien samt NGO Civil Courage, Pärnu län.

Bland annat diskuterades EUs framtidskonvent i europeiskt och svenskt perspektiv av Barbara Dührkop-Dührkop, EU-parlamentariker, Bryssel, och Ylva Örtengren, styrelseledamot i Svenska Kvinnors Europa Nätverk, SKEN, Stockholm

EMU - Myth and Reality

Sirkka Hämäläinen, ECB

Ekon dr Sirkka Hämäläinen, medlem av den Europeiska Centralbankens direktion, gästade oss den 8 maj 2003 för att berätta om de fyra åren med valutaunionen.
Några frågor som hon tog upp rörde den gemensamma valutans möjligheter att ge ekonomisk stabilitet, vilka verktyg som enskilda länder kan använda för att ersätta penningpolitiken, etc.
Vi fick många begrepp klarlagda för att själva kunna ta ställning i frågorna inför EMU-omröstningen. Det blev en intensiv och intressant diskussion med många frågor från publiken.

Kvinnan är den nya varan på narkotikans handelsvägar
- kan vi stoppa kvinnosexhandeln?

Seminarium den 7 april i Stockholm med Åsa Carlman – Kvinna till Kvinna - och Maria Diskay – KSAN, Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor.
Vi fick höra bla om den motion om kvinnor–droger–sexhandel som European Women’s Lobby lagt fram och om arbete med tjejgrupper i Vitryssland.

Nya perspektiv på framtidens EU

I samarbete med Mälardalens kvinnolobby anordnade SKEN den 20 november en diskussion om EUs framtid och arbetet i EUs framtidskonvent som ska skapa grunden för EUs nystart och ge riktlinjer för framtiden.

Medverkande var regeringens representant i konventet, Lena Hjelm-Wallén, och unga kvinnliga politiker: Birgitta Ohlsson (riksdagsledamot, fd förbundsordf LUF), Ulrika Karlsson (MUF, landstingsråd i Uppsala) och Zaida Catalán (språkrör för Grön Ungdom).

Debatten var välbesökt. Bland annat deltog en grupp unga kvinnor från Young Eurora i Västerås, som också refererade seminariet (nedan).

"Den 20 november var vi på ett framtidsseminarium i Stockholm som anordnades av Svenska Kvinnors Europa Nätverk och Mälardalens Kvinnolobby.

Debatten handlade om EU: s framtid, som just nu är ett högaktuellt ämne. Eftersom att det var kvinnor som hade arrangerat debatten och det bara var kvinnor där så var förstås kvinnors ställning i EU ett hett ämne.

Vi tyckte att det var intressant att lyssna på debatten eftersom att det var insatta människor som visste vad de talade om, till skillnad från smådebatter i skolan. I början var det lite trögt både i publiken och i panelen och vissa såg rätt ointresserade ut, men som tur var så blev det bättre efter ett tag.
Det var väldigt bra att panelen var så pass blandad så att man fick svar från olika sidor på varje fråga. Ibland kunde man till och med få fyra olika svar på samma fråga. Även upplägget var bra och det flöt på bra, utan att man titt som tätt fastnade på samma fråga för länge.

Det negativa var att det inte var någon paus i debatten. Man kände när man sen reste sig efter ca 2,5 timmar att man var lite öm i baken. Inte för att debatten var tråkig eller så, men en liten bensträckare hade suttit fint.

På det stora hela tycker vi att debatten var lyckad och intressant. Det skulle även vara intressant att senare höra en liknande debatt om EMU inför valet i september."

Lisa Viklund, Linnéa Bergh, Sara Stafström, Kristina Alpfält
Young Eurora, Mälardalens Kvinnolobby

Konkurrens - en fråga för EU var rubriken på SKEN-seminariet den 5 november, som behandlade konkurrensfrågor i Sverige och inom EU av stor betydelse för konsumenter och företag.
Ulrika Dyrke, kansliråd på Näringsdepartementets näringslivsenhet, berättade initierat och engagerat för oss om konkurrenspolitiken i Sverige och EU.
Seminariet var fullsatt av kvinnor som ville ta tillfället att höra mer om och diskutera dessa frågor, hur de hanteras och kommer att utvecklas i framtiden.

12 mars 2002 talade vice riksbankchefen Kristina Persson på ett SKEN-seminarium med rubriken EMU - Vad händer?
Den nya valutan euron är införd i tolv länder. Den svenska opinionen svänger. Vad händer i dagsläget? Vad betyder det för Europas kvinnor?
Kristina Persson berättade bland annat om riksbankens roll i EU.
EMU-frågan är forfarande aktuell - vi återkommer med nya diskussioner.

Vid seminariet den 20 februari 2002 diskuterade EU-reportern Elvis Nilsson frågor kring Regeringskonferensen 2004 - EUs framtid.
Det som ligger på bordet vid EUs regeringskonferens 2004 är Europas framtidsfrågor: Vilket slags europeiskt samarbete vill vi ha, hur det ska organiseras, vem ska ha mest inflytande...
Politikerna har för första gången beslutat att rådgöra med sitt folk innan de går in i en sluten regeringskonferens. Regeringarna har åtagit sig att först höra sig för med medborgarorganisationer, universitetsfolk, fackförbund, folkrörelser och alla som kan tänkas ha en åsikt - och där måste Europas kvinnor finnas med.

Kvinnors rättigheter i Europa var titeln på ett seminarium den 29 november 2001. Maj-Britt Theorin skulle leda seminariet, men måste med kort varsel tacka nej, eftersom hon skulle medverka i Bonn-diskussioner om Afganistan.

Under ledning av Kaj Fölster blev kvällen istället en givande diskussion mellan de ca 30 deltagarna om kvinnors rättigheter och om kvinnoorganisationernas möjligheter att påverka och bredda den svenska debatten om EU, inte minst med tanke på framtidsfrågorna inför 2004-mötet.

Övriga seminarier som ordnades av SKEN under 2001 hade i huvudsak anknytning till Sveriges ordförandeskap i EU.

Demokratiskt inflytande i EU
var ämnet för SKENs seminarium 21 maj 2001, under medverkan av Ewa Hedlund, välkänd frilansjournalist i Bryssel sen många år.
Under Sveriges ordförandeskap har frågor kring EU:s demokratiska legitimitet, öppenhet och dialog lyfts fram.
- Vilket inflytande ska medborgarna ha över beslut i EU och genom vilka kanaler - genom de demokratiska instutitionerna eller genom NGO:s?
- Vilka möjligheter har medborgarna att ställa beslutsfattarna till svars?
- Finns det en motsättning mellan demokrati och effektivitet?

Seminariet genomfördes med stöd från UD, EU-informationen.

"NGOs, Eqality, Mainstreaming"
var titeln på ett EU-seminarium med nätverksperspektiv som hölls lördagen den 7 april 2001 i Västerås. Arrangörer var Mälardalslobbyn i samarbete med bla SKEN.
Marianne Laxén från Näringsdepartementet talade om Gender Mainstreaming och bland övriga medverkande var Ulrika Thomson, doktorand vid Stockholms Universitet, och Karin Tilly, Länsstyrelsen i Västmanland, samt ungdomar i "Fönster mot omvärlden" och Birgitta Lindh Johansson. Dessutom höll Lisbet Gemzell röstverkstad: "Sjung ut över gränser!"

På kvällen den 14 mars 2001 hölls ett SKEN-seminarium med rubriken Samordnad skattepolitik i EU - förändrad välfärd?

Inbjuden talare var civilekonom Cecilia Hermansson som arbetat med internationell ekonomi, och som konkret kunde presentera frågor kring globalisering och regionalisering, EMU och "den nya ekonomin".

Vid seminariet måndagen den 19 februari 2001 ställdes frågan

Kan en stadga om medborgerliga rättigheter
stärka kvinnors ställning i Europa?

Barbara Dührkop Dührkop, ledamot i EU-parlamentet för Spanien, och Charlotte Cederskiöld, svensk ledamot i EU-parlamentet, berättade om arbetet med förslaget till stadga om medborgerliga rättigheter - tänkt att vara en hörnsten i ett framtida EU.
De tog upp sina farhågor om försök till urvattnande av stadgan inför regeringskonferensen år 2004, där stadgans legala status ska tas upp.
Och de var eniga om att även om stadgan ger utrymme för skilda tolkningar ger den ändå ett underlag för gemensamma värderingar inom EU och en ökad möjlighet att stärka kvinnors ställning i Europa.

Seminariet arrangerades av styrelsen för SKEN med bidrag från Utrikesdepartementet.

27 november 2000 kl 18 hölls ett seminarium med
Kaj Fölster: Federalism ur ett kvinnoperspektiv

Kajs engagemang i såväl kvinno- som internationella frågor och hennes tysk/svenska perspektiv ger oss nya vinklingar och argument i den pågående debatten om kompetenskataloger och över- eller mellan­statlighet.

Läs Kajs debattinlägg i Eurora om tre fula F: Feminism – Federalism – Fascism!

3 oktober 2000 kl 18 talade Anna Schlachter, Naturvårdsverket, vid ett seminarium om Sveriges ordförandeskap - miljön i fokus?

Anna Schlachter är samordnare för EU-frågor på naturvårdsverket. Miljöfrågorna är ett av de tre "E" som ska vara Sveriges huvudfrågor under ordförandeskapet:
Environment, Enlargement, Employment

Feminism – Federalism – Fascism!

Utan demokrati finns det ingen politisk mening och ingen personlig frihet: det är dock ett gemensamt arv! Därför måste vi lära oss över gränserna. Ju närmare vi kommer den förestående östutvidgningen, desto mer blir vi tvungna att lära oss förstå begreppen utöver den nationella gränsen. Våra politiska system internationaliseras och då måste vi bekanta oss med andra EU-medborgares demokratibegrepp. De är ingalunda sämre.

Dit hör det i Sverige nästan förbjudna ordet federalism! Särskilt när regiontänkandet nu har satt fart och fört till många positiva insatser ( och måste utvecklas!) måste man i Sverige komma över sin felsyn att tro att federalism är uttryck för centralstyre. EU:s försök att föra "EU närmare medborgarna" är lönlösa om man inte samtidigt för "medborgarna närmare EU"! Hit hör i första hand diskussionen om maktuppdelningen mellan de centrala maktinstitutionerna i Bryssel och de regionalt definierade makt- och ansvarscentren. Sverige som är, och länge har varit, en centralt styrd stat, kan övervinna sin negativa attityd mot federala lösningar genom att lära av de som gått andra vägar just för att garantera den demokratiska förankringen och förhindra ett centralt styre över huvudena på medborgarna. Det skulle ge en positivare inställning till olikheter, till heterogenitet, för allas bästa.

Federalism i Tyskland, men också i Belgien (och i Schweiz som visserligen inte är medlem) har upprättats för att decentralisera makten, för att förhindra för alla tider ett centralt maktmissbruk. I det engelska språket är ordet dock mer färgat av koloniala försök att säkra centralmakten, eller - som i det amerikanska inbördeskriget - tvinga ihop två fientliga politiska makter. Men varför skulle Sverige använda den engelska kolonialhistoriska eller amerikanska varianten av maktcentralisering, i stället för att lära sig minst lika mycket om europeiska länders demokratisträvanden genom federala modeller? Tyskland vet mycket väl vad federalism har betytt för att garantera demokratin. Hela diskussionen om federalism, regioners och staters makt- och ansvarsdelning, måste diskuteras öppet utan skrämselpropaganda. Människor, i hela Europa, identifierar sig med sina regioner, sina lokala sociala, kulturella och personliga erfarenheter – det som kallas identifikation - och vill inte förlora detta. Att hitta den rätta modellen och nu införa federalism är säkert för tidigt, men svenskar måste vara med i debattarenan.

Inom begreppet federalism definieras förstås också de centrala maktbefogenheter som behövs för att komma tillrätta med sysselsättnings-, miljö-, hälsofrågor, de växande sociala klyftorna, kriminalitet och sådana områden som måste koordineras. Och det inkluderar också jämställdheten. Här visar den offentliga debatten i Sverige en förvåansvärd kluvenhet: Å ena sidan firas Sverige inom EU som det mest jämställda land. Men samtidigt hånas de som konsekvent vill genomföra dessa mål! Så förvisar t.ex. de nya krafterna inom regionalpolitiken kvinnorna ofta till utkanten. Ett annat aktuellt exempel är den nya jämställdhetslagen som läggs fram av regeringen (i tid med ordförandeskapet!) och som är helt i samklang med EU:s mål, direktiv och rättsregler. Då hyttar samhällets mäktiga organisationer och etablerade journalister med nävarna mot vad de ironiskt och nedlåtande igen kallar "feminismen". Det har tradition och har gjort att många svenska kvinnor inte vågar stå för feminismen. Ska inte EU utvecklas till ett "Herresäte" så behöver vi en stor och stark feministisk uppslutning!

Det finns mycket i den svenska debatten som behöver större öppenhet. Låt oss tackla de "fula orden"!

Kaj Fölster

SKEN, Box 13019, 103 01 Stockholm
e-post: lena.hokfelt@equalvalue.se